|
Paneldebatt
Lördagen avslutade den första symposieveckan vilket
också innebar att symposiets intensiva del med föredrag,
workshops och debatter var slut. Slutpunkt blev, liksom
början, en paneldebatt. Ömnet för lördagens debatt var
"Den grafiska konsten och publiken". Deltagare i debatt-
panelen var konstnär Göta Svensson-Majland, Eva
Arvidsson från Konstfrämjandet, Anita Eriksson från
Sveriges Konstföreningars Riksförbund, Roy Uddenberg
gallerist från Göteborg och Ia Holmstrand från Grafikens
Hus i Mariefred. Moderator för debatten var konstnär
Svenrobert Lundqvist.
Debatten inleddes med en kort historisk
tillbakablick.
På den internationella arenan kan man säga att 70-
talet var det stora uppsvinget för grafisk konst.
Produktionen var stor liksom publikens efterfrågan.
I Sverige fick Konstfrämjandet en stor roll både som
beställare av grafik, försäljare och inte minst som
utbildningsinstitution för för publiken.
Konstfrämjandet som i debattpanelen
företräddes av
Eva Arvidsson, startades 1947 med syftet att nå ut med
god konst till en stor publik. Efter en kraftig expansions-
period på 80-talet fick organisationen ekonomiska
problem och delar av den gick i konkurs. Idag har
Konstfrämjandet nystartat och uppbär statliga stöd-
pengar för sin folkbildande verksamhet.
Konstföreningsrörelsen i Sverige är
den största enskilda
köparen av grafisk konst. Konstföreningarna är organi-
serade i Sveriges Konstföreningars Riksförbund (SKR)
som samarbetar med Konstfrämjandet och som också
har till uppgift att nå ut till en stor publik med god konst.
Också SKR har statligt stöd för sin verksamhet. SKR
arbetar mycket genom sin grafikbank som sprider
bilder ut till gallerier.
Den "välorganiserade" svenska
konstmarknaden med
sin mängd av livaktiga konstföreningar har ingen mot-
svarighet utanför Skandinavien. Detta är något som
många utländska konstnärer saknar. För grafiken innebär det att
villkoren i ex. Tyskland känns mycket hårdare.
Konstnären måste slåss mycket mer för att få en
beställning och därmed blir villkoren hårdare också
för tryckverkstäderna.
Grafikens Hus i Mariefred är en relativt
nystartad
institution som specialiserat sig på att visa och föra
ut grafisk konst till en stor publik. Man gör också
utsmyckningar till företag. Grafikens Hus har ett
mindre bidrag från staten men måste i övrigt förlita
sig på privata sponsorer och egen försäljning. Man
ordnar också kurser och konferenser. De ekonomiska
villkoren känns dock osäkra.
Den grafiska konsten levde relativt väl
på den privata
gallerimarknaden i Sverige fram till mitten av 90-talet.
Sedan dess har marknaden totalt kollapsat. Idag finns
bara utrymme för svensk grafik. Den internationella
grafiken går knappast att sälja. Bidragande är
naturligtvis att den svenska grafiken betingar ett
mycket lägre pris än den internationella.
Kan det minskade intresset för grafik
vara en generations-
fråga? Göta Svensson-Majland som också är lärare på
Konsthögskolan i Umeå, menade att när det gäller
unga konstnärer idag ser man inte grafiken som en
särskild del i konstvärlden utan man använder alla de
tekniker man för tillfället anser sig behöva. Hon tror inte
att grafiken är mer satt på undantag än den var
före 80-talet.
Man kan konstatera att ett levande
kulturliv är nöd-
vändigt för människors hälsa. Det bör sålunda alltid
finnas behov av god konst. Den grafiska konsten har
den fördelen att den styckvis är relativ billig. Kanske
måste konstnärerna själva lära sig bli mer säljande,
att kunna marknadsföra sig på ett bättre sätt.
Möjligheter finns att via EU-projekt starta samarbeten
över gränserna vilket borde kunna bidra till att utvidga
marknaden för grafisk konst. Större pedagogiska in-
satser för att öka publikens kunnande inom konst-
sfären, i linje med Konstfrämjandets uppdrag, borde
leda till ett större publikintresse. Vandringsutställningar
med pedagogiskt material liksom möjligheten att hyra
god konst är andra vägar att öka intresset. Stor be-
tydelse har naturligtvis media. En intensivare bevakning
av konstvärlden i tidningar och TV leder tveklöst till ett
större intresse. Tyvärr kan man konstatera att intresset
från medias sida är svalt i dagsläget. Bevakningen av
just detta symposium är ett belysande exempel.
Avslutningsbankett
På kvällen den 3 augusti hölls symposiets avslutnings-
bankett med mat, dryck, musik och dans till Stigs
Kvintett. Symposiets debatt-och workshopdel var
därmed avslutad och de flesta symposiedeltagare
lämnade nöjda Tidaholm. Utställningarna, som blev
mycket välbesökta, fortsatte dock till den 10 augusti.
Utställningar
Symposieutställningen visades i fyra utställningshallar
i Tidaholm och i Forsbergs Gallerier i Härja. Curator
för utställningarna var konstnär Svenrobert Lundqvist.
Sammanlagt visades 319 verk av 135 konstnärer från
19 länder. Utställningarna sågs under två veckor
av 3295 besökare.
Mer information
För mer information om symposiet kontakta oss:
Litografiska Akademin
Grafiska verkstaden
Vulcanön
522 34 Tidaholm, Sverige
E-post: lito@helliden.fhsk.se
Tel: 0502-143 34.
 Åter
till rapportmenyn.
|
