|
Söndagen ägnades åt en
paneldebatt med temat
"Litografin idag-litografin i morgon". I panelen deltog
konstnär Jordi Arkö, konstnär Jim Berggren, konst-
professor Nils G. Stenqvist samt Lilijana Stepanic,
chef för Ljublijana biennalen. Debattledare var konstnär
Svenrobert Lundqvist som också var curator för den
stora symposieutställningen.
Debatten inleddes med en kort
historisk tillbakablick.
Det ekonomiska uppsvinget på 50-talet ledde till en
ökad efterfrågan av konst. Till stor del kom detta den
grafiska konsten till godo genom dess möjligheter att
framställa god konst till en liten kostnad. Popkonsten
på 60-talet var mycket grafikinriktad och 80-talet med
sin ekonomiska boom intresserade sig mycket för konst-
marknaden. Idag är intresset för grafisk konst inte lika
stort. Men de nya teknikerna bär i sig helt nya möjlig-
heter som kan ge ett nytt uppsving för konstformen.
I mötet mellan de nya och de traditionella teknikerna
finns ett mycket fruktbart fält att utforska.
Vad som kan förmörka grafikens
framtid är att det för
närvarande finns lite intresse på de flesta konsthög-
skolor i Europa att satsa på de grafiska avdelningarna.
Konsthögskolan i Bergen, Norge, framstår dock som
ett positivt undantag. I förlängningen kan detta leda
till tappad kunskap. Man måste försöka hitta vägar att
göra unga konstnärer intresserade av grafik. Här kan
eventuellt de nya teknikerna, video, IT och datorgenererad
bildkonst, få stor betydelse. Dessa tekniker är ju i mångt
och mycket idealiska att kombinera med den traditio-
nella grafiken.
Den nya informationstekniken ger
också helt nya
möjligheter att nå publiken. Via datorn kan man nå rakt
in i hemmen.
Debatten andades optimism. Det
händer ständigt nya
saker på teknikområdet som kan avsätta sig i spänn-
ande konstnärliga möjligheter. Ett problem är dock
svårigheter att nå publiken. Här behövs nya grepp.
De stora institutionerna har mycket litet utrymme för
den grafiska konsten. Exponering i medierna, ex. TV,
skulle betyda mycket för att öka grafikens popularitet.
Media och medias bevakning av konstformen har alltså
stor betydelse. Tyvärr tycks media i huvudsak följa
huvudtrenden som inte är så fokuserad på grafiken.
För att nå ökat intresse är det möjligt att konstnärerna
måste förnya konstformen. Det görs kanske alltför
mycket budskapslös, dekorativ konst på grafikens
område. Kanske är det mer experimenterande som
behövs. Det är möjligt att tyngdpunkten i detta arbete
inte kommer att ligga på konsthögskolorna utan i t.ex.
kollektivverkstäderna. Skapande av nätverk kan vara
betydelsefullt.
Ett problem för att få
konstnärerna att ägna mer tid
och experimentlusta på grafikområdet är att ekonomin
generellt är dålig för konstnärer. Priserna på grafisk
konst i Europa och framförallt i Skandinavien, är
mycket låga i jämförelse med t.ex. USA.
Avslutningsvis uppmanar panelen
grafikvärlden att
hitta nya visningsmöjligheter för den grafiska konsten.
|
Åter till
rapportmenyn.
